Datastory släpper skuggbudgetarna som öppna data

I slutet av november ska regeringen försöka få igenom sin budget i riksdagen. Samtidigt lägger oppositionspartierna fram sina egna så kallade skuggbudgetar. Datastory har sammanställt denna data och släpper nu den fritt till allmänheten.

Om partiledardebatter är politikens TikTok så kan skuggbudgeterna liknas vid dess lördagsintervju i P1. Här måste partierna krona för krona redogöra var de vill satsa och var de vill dra ner. Runt 1,5 biljoner (alltså 1500 miljarder) kronor ska fördelas på 27 olika utgiftsområden, från rikets styrelse till EU-avgiften.

Detaljerna i dessa budgetar är utspridda i ett stort antal motioner som lämnas till riksdagen i slutet av september. Datastory har laddat ner, slagit ihop, och städat upp siffrorna för att kunna granska de ekonomiska skiljelinjerna i politiken svart på vitt. Och nu delar vi med oss av detta dataset till allmänheten.

Vi tror att debatter och politiska utspel har sin plats i en levande demokrati. Men det är viktigt att emellanåt gå bortom retoriken och skapa sig en överblick av vad de politiska alternativen faktiskt vill göra annorlunda, just nu. Om mer pengar ska satsas på polisen, hur ska detta finansieras? Om skatterna ska sänkas, var ska det skäras ner? Om de ska höjas, vad får skattebetalarna tillbaka?

Genom att ställa partiernas alternativa budgetförslag gentemot varandra kan vi få en bättre helhetssyn av det politiska landskapet, inte bara den senaste utlovade vård/jobb/miljö-miljarden.

Vad kan vi lära

En av de första sakerna vi lägger märke till är hur ofta partierna är överens. Av de omkring 500 anslagen som budgetarna är fördelade på (dessa är mer detaljerade än de så kallade utgiftsområdena) är samtliga partier överens med regeringen i över 60% av fallen. Mest eniga med regeringen är Moderaterna, som lämnar 85% av de ursprungliga anslagen oförändrade.

Hur stora är då de återstående anslagen där partierna vill dra åt olika håll? Det är viktigt att vara tydlig med att det inte bara är fördelningen av pengar som är annorlunda, utan även totalsummorna. Som framgår av diagrammet nedan vill fyra av oppositionspartierna minska statens utgifter, medan Kristdemokraterna och framförallt Vänsterpartiet vill öka dem (jämfört med regeringens förslag).

Vänsterpartiet, som sticker ut allra mest i bilden ovan, vill öka statens utgifter med totalt 72 miljarder kronor. Det är drygt sex procent mer än regeringens förslag.

Vi ska utforska hur budgetarna skiljer sig åt i mer detalj i kommande inlägg. Men vi avslutar denna introduktion med en kort översikt över de största ökningarna och nedskärningarna som partierna föreslår. Räknat i kronor vill partierna öka utgifterna mest på:

• C: Bidrag till folkhälsa och sjukvård (+1,4 miljarder)
• KD: Kommunalekonomisk utjämning (+4,8 miljarder)
• L: Utveckling av skolväsendet (+5,4 miljarder)
• M: Kommunalekonomisk utjämning (+5,6 miljarder)
• SD: Polismyndigheten (+3,1 miljarder)
• V: Kommunalekonomisk utjämning (+21,8 miljarder)

Och dessa anslag vill man minska mest:

• C: Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (-3,3 miljarder)
• KD: Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (-4,2 miljarder)
• L: Sjukpenning och rehabilitering (-9 miljarder)
• M: Biståndsverksamhet (-13 miljarder)
• SD: Biståndsverksamhet (-16,5 miljarder)
• V: Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (-3 miljarder)

Uppföljningar

Det kan vara svårt att greppa de stora summorna i statens budget. Vi tror icke desto mindre att de säger oss en hel del när vi zoomar ut och tar fasta på var de mest betydande skiljelinjerna går. Och det vill vi fortsätta utforska under de kommande veckorna fram till budgetdebatten i riksdagen den 19 november.

Följ oss här på Datastory.org och i sociala medier för att ta del av vårt fortsatta arbete med budgetarna. Är du själv nyfiken på datasetet eller vill dela med dig av något du själv gjort med siffrorna? Hör gärna av dig till oss på hej@datastory.org och berätta mer.

Du kan ta del av all kod och data på Github.