Så här vill partierna investera i rättsväsendet

Ett år inför valet har brottsligheten seglat upp som väljarnas viktigaste fråga, enligt en mätning av Ipsos. Ämnet dominerar nyheterna och debatteras både i Riksdagen och tv-studiorna. Så hur speglar sig debatten i partiernas konkreta budgetförslag?

I statsbudgeten består utgiftsområde 4, "Rättsväsendet" av ett tjugotal olika anslag, från Polismyndigheten till rättsliga biträden.

Och just Polismyndigheten har fått se sitt anslag växa i snabbare takt sedan 2018. Från att ha vuxit med ett par-tre procent under 2010-talet har ökningstaken stigit till 8-11 procent per år.

I år föreslår regeringen att man tillskjuter Polismyndigheten ytterligare cirka 1,7 miljarder kronor.

Men det räcker inte, anser övriga partier. Samtliga vill att staten ska anslå större medel till myndigheten till nästa år. Allra längst vill Sverigedemokraterna gå, med en föreslagen ökning på över tre miljarder kronor utöver regeringens satsning.

Bland partiernas förslag till vad pengarna ska användas till återfinns exempelvis betald polisutbildning, återrekrytering av pensionerade poliser, höjda löner, och satsningar på ordningsvakter.

Vad gäller de övriga större anslagen inom utgiftsområdet ser förslagen ut som följer.

För att underlätta den här typen av detaljerad analys har Datastory släppt alla budgetsiffror (från partiernas skuggbudgetar) som öppna data på Github som vem som helst kan använda. Dela gärna med dig av eventuella insikter eller förbättringsförslag till oss.